Om mig

Cairn Terrier sedan 1979

Mia Andersson heter jag. Bor i Kjula, straxt utanför Eskilstuna, tillsammans med man, barn och våra cairn terriers.

Dessa fantastiska cairn terriers har funnits i mitt hem i mer än 40 år nu men från början var det ingen självklarhet...

Jag började tidigt tjata om en egen hund men det föll inte riktigt mamma Lena och pappa Sven i smaken. 

Istället blev det mer en olyckshändelse att morbors boxer, Ofelia, flyttade hem till oss. Lyckan var total men jag saknade att inte kunna rasta henne på egen hand så tjatet fortsatte efter en mindre hund.

Jag hade då träffat min första cairn, Elin. Det var vår hårfrissa som hade en grå cairn och en westie. Westien var ju söt men cairnen charmade mig fullständigt och blev min stora dröm.

När jag tjatat tillräckligt länge och pappas svar alltid var "det kommer aldrig in en hund i mitt hus" så kom jag på den geniala idén, om jag sparar till en hund själv, får jag köpa den då? Pappa svarade med ett skratt att det fick jag!
Sparandet var igång och ett och ett halvt år senare fanns pengarna och vi kunde börja kika runt efter en valp.

I Eskilstuna fanns då Birgitta Azcarate, kennel Bodegon, där blev vi väl omhändertagna och vår valp beställdes.
Den 7 februari 1979 föddes Hedvig, Bodegon Irish Coffee.
Hedvig var allt en cairn inte är! Hon ville aldrig äta, hon jagade inte, hon lekte inte, hon rymde inte, hon var inte särskillt social men hon var extremt intelligent och väldigt snäll.
Vi provade att ställa ut henne några gånger men inte heller det tyckte hon om.

Intresset för utställning hade dock väckts hos alla i familjen så snart nog kom cairn nr 2 in i huset, Gruvbäckens Olivia.

Olivia älskade utställningar! Hon gjorde vad som helst för en godis och jag som nu var 10-11 år tyckte det var superkul att visa hund.
Olivia trivdes dock inte riktigt i vår familj så hon flyttade vidare och på min 12-års dag fick jag den bästa presenten.
Ett kuvert med texten att nästa gång Maud Montgomery-Bjurhult, kennel Sarimont, hade en lovande tikvalp så var hon min.


Så i juni 1982 flyttade Piggis, Sarimont Stardust, 8 veckor hem till Eskilstuna.
Med Piggis fick vi uppleva en "riktig" cairn för första gången. Hon var envis, bet alla i näsan av ren lycka, fångade råttor och hon var matglad.
Piggis var också den första av våra cairn som hade framgångar i utställningsringen. Hon blev Internationell och Nordisk utställningschampion och även mor till 4 kullar.


Nu var familjens hundintresse igång!
Mamma Lena blev nära vän med Maud och de delade intresset för trimning och avel.
I timmar stod de i köket och trimmade eller satt vid köksbordet och skrev stamtavlor och diskuterade nästa avelskombination.


I december 1983 föddes de första Starglen valparna. 
2 hanar och 3 tikar efter Sarimont Skallagrim och Sarimont Stardust blev starten för flera års hunduppfödning med lyckat resultat.
Exteriören var viktig men vi tummade aldrig på temperamentet.
En Starglen hund skulle alltid leva upp till den cairn vi föreställde oss när vi förälskade oss i rasen.

Pigg, nyfiken, frisk och som kunde leva i en familj där det ständigt hände saker. Hantera många människor, hänga med i naturen och på resor men samtidigt kunna krypa upp i soffhörnet och mysa med sin familj.



Texten uppdateras lite senare

Copyright © All Rights Reserved